Det har varit en slitsam vecka med mycket att göra och värk överallt,men nu är det äntligen fredag och jag ska iväg till en god vän för att koppla av med några öl.
Ja,jag har lyckats bli barnledig,sofie ska sova hos Hamo iaf tills imorgon och jag har inte bokat mej som barnvakt.
Ska bli riktigt gött att gå iväg å inte behöva tänka på att jag måste hem i tid till/med ungarna.

Sofie ska förresten gå på sitt första skoldisco ikväll,hon börjar bli stor nu lilltjejen.Hoppas att hon får riktigt kul och har mycket att berätta om i morgon.

Imorgon kommer åxå Per o flickorna hit å sover över,det ska bli kul att ha dom här för även om jag ser fram emot barnledighet så känner jag mej sj så väl så att jag vet att i morgon vid den här tiden så har jag skittråkigt och bara längtar efter att ungarna ska komma hem.

Nu ska jag fixa å greja lite här så att jag inte behöver göra det i morgon,ha de bäst och som ni vet så tycker jag att ni ska "stå på er"så att inte någon annan gör det.....

Loggade in här för att det var något jag ville dela med mej av,men vägen hit va lång(eller hur?)för jag hann fan i mej glömma bort va de va jag skulle skriva.Haha.det är jag i ett nötskal.Hur som helst får jag väl i alla fall skriva något när jag nu ändå är här.
Har haft barnbarnen Kevin och Nelly här i helgen,det va lite jobbigt men ändå kul.Träffar dom inte så ofta längre.Egentligen hade jag inte velat ställa upp som barnvakt denna helgen,hade sett fram emot att få rå om mina egna i lugn å ro men nu blev det som det blev å tur va väl det,för mina egna ungar drog hemmifrån så jag hade ju fått vara alldeles ensam om inte småttingarna varit här.
Men nästa helg ska jag inte ha några extra barn,då ska jag försöka va helt barnfri och hitta på något för egen del,känner att jag behöver det.Problemet är bara vad?Finns inte mycket man kan göra när man e själv heller direkt.Starta ett enmansband kanske????Nej fan,det går inte.Har inget att spela på....eller jooo,jag har ju stereon,vilket betyder att jag stannar hemma å lyssnar på musik......Det är bara att inse,det finns inget att göra när man är själv,får nog se till så att ungarna stannar hemma trots allt.....



Ha de gött och kom ihåg....STÅ PÅ ER...annars gör någon annan det!!!!KRAMIZ

Åh vad glad jag blev idag.Pratade med min bästa vännina Karin,fan vad jag har saknat henne,det inser jag nu.
Det är så tråkigt att vi aldrig träffas längre,fan att man inte har bil.....
Har nog inte fattat riktigt hur mycket hon betyder för mej och nu när jag pratat med henne saknar jag henne bara ännu mer.Åh jag tror jag blir tokig om jag inte får träffa henne snart,snart ,SNART.
Med henne kan jag verkligen prata om allt,inget är genant eller jobbigt.Hon lyssnar,hon förstår och hon kommer med goda råd som verkligen kommer från hjärtat,det är inget hon bara säger för att trösta,hon menar verkligen det hon säger.EN RIKTIG VÄN alltså.hade glömt att det fanns sånna.
JAG ÄLSKAR DEJ KARIN STRANDBERG.

Om om inte funnits så hade jag inte behövt fundera så förbannat mycket på just "OM".
För om jag går tillbaka i tiden och tänker på om jag inte hade gjort de val jag gjorde så hade jag kanske sluppit alla motgångar,kanske hade jag fått ett helt annat liv.Men då hade jag inte haft mina barn och dom ångrar jag ju inte,visst jag hade säkert haft barn men inte just dessa härliga ungar som ju är en kombination av mej och just de val jag gjorde.
Jag sitter där jag sitter idag pga att jag gjorde fel,men ändå har det lett mej rätt på något vis.
Är det så här livet ska vara? Att man först måste göra/välja fel för att till slut hamna rätt?
Men jag har ju kännt innan att det varit rätt,så har det blivit fel iallafall!!!
Vad är rätt?
Vad är fel?
Det som kändes fel för 20 år sen kanske är rätt idag...eller tvärtom...
Om jag hade gjort annorlunda val,vart hade jag då varit idag?
Ingen idé att fundera på det,livet är vad jag själv har gjort det till och även om det är mycket jag skulle velat ha ogjort så finns det så mycket att glädjas åt,mina barn och barnbarn tex,för en sak är säker.....hade jag inte haft dom så hade jag inte varit den jag är idag.

Har återupptagit kontakten med en väldigt gammal vän,ricktigt kul faktiskt.Hittade varandra på facebook och sriver nu flitigt med sms till varandra.Kanske får besök av vännen på torsdag,något jag ser fram emot,vi har mycket att ta igen....nu fick ni något att fundera på,haha.Kramiz på er alla nyfikna...

Va fan är det här? Känner mej som en gammal skrotbil som är i stort behov av en rejäl renovering......eller kanske dags att skrotas?
Börjar jag att bli gammal?
Är det den berömda höstdeppen som slagit klorna i mej?
Vad det än är så måste jag ta mej i kragen,kan inte fortsätta så här....
Måste börja ta tag i alla "måsten".
Jag måste verkligen ringa och beställa tid till doktorn...
Jag måste sluta röka...
Jag måste ta mej tid (ork) att umgås med mina vänner (dom som finns kvar)...
Jag måste ta mej ut...

Men NÄR ska jag hinna med?????????

Fast jag egentligen inte gör så mycket så rinner dagarna iväg,det är lite barnvakt här,lite hjälp där å lite fixa nått åt någon någonstans.och varför kan jag inte säga NEJ,ska det verkligen vara så svårt.
Jag vill ju egentligen inte ha "inneboende" men säger jag det? Inte då!!!!
Det är så himla lätt att veta vad man vill men ack så svårt att säga det rakt ut...
Eller är det så svårt?Handlar det egentligen inte bara om att jag inte vill såra någon?
Jaha,så va man där igen då,samma gamla mesiga lilla jag.



RYCK UPP MIG NÅGON FÖR JAG KLARAR DET UPPENBARLIGEN INTE SJÄLV.